Löven dansar där ute

Löven dansar utanför våra fönster och skapar det färgstarkaste av regn när de singlar ner på gatorna. Det sprakar fortfarande i trädgården, och det tackar jag mest dahliorna för. Snart är deras säsong över för den här gången. Vi hade en frostnatt nu i början av veckan, men än har inte Kung Bore rått på dem. En som inte är rädd för färg är Svante på ELLE Decoration. Jag följer honom på Instagram, och njuter av hans vackra hem och trädgård. Kombinationen knalligt rosa dahlior i svart Pallo vas är ju en riktig showstopper! Det svarta glaset som i värsta fall ger mig 80-tals vibbar, men i Carina Seth Anderssons händer blir det så snyggt. Tidlös form och kvalitet.

Efter två avsnitt är jag fast. I en svensk serie – det var inte igår det. Vår tid är nu är bra, riktigt bra. I skuggan av alla danska serier och brittiskt kostymdrama, känns det fräscht att fastna här i efterkrigstidens Sverige. Speciellt mycket tycker jag om att det är så många för mig okända skådespelare som gör sina roller till riktiga människor, befriade från stela och platta repliker. Hoppas det fortsätter lika bra som det börjat!

Jag ska inte predika mer Danmarkskärlek, men sommarhöst känslan ( kanske inget korrekt ord ), beskriver så bra den här bilden. För till Vesterhavet kan man fara året om. Det var alltför längesedan jag var där, men jag tänker lite då och då att en helg med Skagerraks vindar som viner runt och friskar upp den tröttaste höstmänniska kanske vore något. Bild härifrån.

Hon känns på något sätt alltid aktuell – och tidlös. Nu är Yoko Ono här igen. Eller, ja närmare bestämt i Köpenhamn. Vi hamnar alltså åter i Danmark och på Kunsthal Charlottenborg, som på fredag öppnar en utställning med fokus på hennes långa konstnärskap:

I udstillingen YOKO ONO TRANSMISSION  på Kunsthal Charlottenborg kan man gå på opdagelse i mere end fem årtiers kunstværker af Yoko Ono. Fra hendes tidlige engagement med den internationale avantgarde, til hendes samarbejde med John Lennon og en intens kreativ periode fra de sene 1980’ere og frem til i dag, der giver et overblik over de æstetisk smukke og tankevækkende budskaber, hun har produceret gennem sin karriere.

Yes, det är högsäsong för tedrickande, och efter Weronicas träffsäkra inlägg om hur illa ställt det är på förvånansvärt många fikaställen vad gäller kvalitet och utbud av tesorter, kan jag känna att jag behöver bli bättre på att påpeka detta på plats istället för att muttra om det när jag kommit hem. Ofta tröstar jag mig med ett riktigt gott te hemmavid istället, och det känns ju lite onödigt. Om det är att vara te-snobb att helst vilja dricka ur kopp med fat, då är jag det! Mugg är bara inte samma sak. Så har vi det här med godsets tjocklek – hellre för tunt än tjockt så att det inte känns som att dricka en tegelsten. En av mina favoriter är Arabias jättekoppar – vackrast med koboltblått Fiesta motiv.

Ser ni tallrikshögarna där bakom Picasso? Lite nonchalant staplade på golvet. Han skapade ju i keramik också, även om det jag mest förknippar honom med är stora dramatiska bilder som de i bakgrunden i denna hans fantastiskt inspirerande ateljé i Cannes. För att än en gång återvända till Danmark, så kommer Louisiana att öppna 2018 med en utställning om Picasso och hans keramik, och den skriver jag genast upp på minneslistan. Det senaste året har jag kört förbi museet ganska många gånger, och varje gång konstaterat att parkeringen alltid verkar vara full med bilar. Trevligt förstås, men inte alltid optimalt om man vill njuta av besöket. Picasso lär säkert dra storpublik!

Keramiska förälskelser har jag många, och när nu favoriten Bergs Potter släpper ny krukmodell, blir det svårt att motstå Elisabeth – visst ser den majestätisk ut i all sin enkelhet?

Njut helgen!

signature

September fredag

Fredagskänslan börjar infinna sig; den där som gör att man räknar ner de sista timmarna innan man kan bege sig hemåt, och kanske unna sig att stanna och köpa något lite vardagslyxigt på vägen. Jag köper färre och färre tidningar, men just den här tycker jag om – lika mycket som för vackra bilder med ouppnåeliga plagg som för intervjuer med intressanta och smarta kvinnor. Nya numrets omslag är i precis de nyanser jag tycker om så här i slutet av september.

Kuddar är det egentligen inköpsstopp på! Fast så hittade jag denna på rea hos Linum ,och jag var sugen på randigt som påminner om brittiska skolkavajer – något som fastnat lite på näthinnan efter besöket i Oxford för några veckor sedan. Just den här varianten finns i flera vackra nyanser.

Ikväll vill jag se K special om Barbra Streisand. Hon med den omisskännliga rösten och en talang för att spela komiska roller. Ska bli intressant att se hur hon porträtteras.

Så en Veronica. Som skrivit en bok om sitt liv och sin musik. Jag vet inte mycket om Veronica, mer än genom hennes musik, så nyfikenheten är väckt.

Gråväder i helgen borgar för att jag ska hämta ut bokpaket idag, och kanske hinna läsa lite också. Bibliotek får mig alltid att må bra – drömmen hade förstås varit ett eget. Så är det säkert det murrigt bruna som får mig att vilja åka till Munchen på studs och besöka detta fantastiska bibliotek. Bild från The Pretty Cities.

Så är det höstdagjämning – ett lite konstigt ord men ändå låter det mysigt – dags att kura skymning.

Njut helgen!

signature

Great Dixter

Skyhöga förväntningar som infrias – ja så blev besöket på Great Dixter när vi var där för ett par veckor sedan. Egentligen hade vi tänkt hinna med Sissinghurst också, men vi fastnade helt enkelt på den här fantastiska platsen högt upp på en kulle med oändlig utsikt över East Sussex. Vägen dit var lika vacker som precis överallt där vi körde under den här resan som började nordost om London och cirkeln slöts när vi fem dagar senare kom tillbaka till flygplatsen, och hade kört runt hela London området. Vänstertrafik är en utmaning i början – det känns ju bara så fel – men efter ett par dagar på snabba, slingrande och smala vägar vänjer man sig trots allt, och det var skönt.En del av boningshuset är från 1500-talet, och inte många räta vinklar står att hitta. På taket lite här och var växer det olika Sedum sorter! Notera även takpannorna! Här växte Christopher Lloyd upp, och han kom att leva och arbeta hela sitt liv på Great Dixter. Trädgården är på det stora hela hans skapelse, och han skrev även otaliga böcker om odling och trädgårdsdesign. Här finns förstås en väl genomtänkt struktur, som till mångt består av mängder av höga, strama häckar och sk topiary som skapar en lugn och stabil grund till Christophers kreativa kombinationer. Även om många av planteringarna känns sådär naturliga förstår vi att allt är noga uträknat för att se just oplanerat ut!Det ena rummet efter det andra dyker upp att upptäcka, och precis allt är sådär engelskt vackert, men ändå inte för överdådigt och formellt. Det finns en enkelhet här som jag tyckte väldigt mycket om, trots att trädgården inte har mycket gemensamt med en villaträdgård i Sverige.Gammalt och knirrigt, men det lär väl stå i några hundra år till.Under a loggia – här fastnade jag lika mycket för själva trädgårdsrummet som för ”rullebören”. Aldrig sett en vackrare.Det finns bland annat en upphöjd trädgård, en nedsänkt trädgård, och även en tropisk trädgård där det växer en ansenlig mängd exotiska växter. Ser ni de jättelika bananbladen? Det fanns knippen fulla av små gröna bananer i träden, och jag slogs av hur milt klimatet faktiskt måste vara här för att få till denna växtkraft. De flesta plantor överallt var minst dubbelt så höga som de blir hemma i Zon 1, och att kalla det avundsjuka är inte långt från sanningen.Kanske var det just avsaknaden av en massa rosor i pastelliga toner som gjorde att jag upplevde Great Dixter som en väldigt romantisk plats. Även berättelsen om Christopher som levde här ensam med sina djur och trädgårdshjälp, uppväxt i en tid då homosexualitet var olagligt i Storbritannien, hjälpte till att förstärka denna känsla av romantik med trädgården som en helande plats. På väggen växer vit Blyblomma som tyvärr inte är vinterhärdig här hemma, den är så vacker. Finns även med ljusblå blommor. Jag blir inspirerad av att blanda växter lite mer huller om buller med en stram inramning som håller ihop det hela. Nästa år ska nog dahliorna integreras i rabatter bland andra växter istället för att stå som en solitär rabatt. Detta kräver dock att jag gräver ut mer jord, och det är ju ganska kämpigt. Tur att det snart är dags för vintervila och trädgårdsägaren kan inta soffläge med trädgårdslitteratur och smida fantastiska planer inför kommande säsong.

 

Trevlig helg!

signature

Det blev visst lite höst

Det blommar fortfarande fullt av sensommarblommor i trädgården, men när jag såg ovan bild hos Zetas Trädgård blev jag påmind om att det börjar bli dags att tänka lite vår. Just nu är jag lite extra kär i mörkröda nyanser, och tulpanen Antraciet ser helt fantastisk ut. Tänk att blanda med aprikos och någon svart! Ser att den såklart är slut i deras webshop, men finns fortfarande att köpa hos Lökar och KnölarDen här modellen på mugg/kopp tycker jag är så fin – de är vackra och sköna att hålla i. Höstens nyhet ( fast jag såg dem redan i våras i Danmark ) har snirkliga bokstäver som löper ut i klassiskt musselmalet mönster. En J mugg kan man väl få drömma om?Ångrar nu att jag inte köpte en klassisk tartan mönstrad halsduk i England. För med höstrusk och förkylning på hemmaplan hade den suttit som en smäck runt halsen. Så skulle jag verkligen behöva en ny oljerock. Har man haft hund så vet man värdet av dessa jackor! I ur och skur håller den dig varm och torr. Min har nästan tjugo år på nacken – men nu börjar den gå sönder på armbågarna och i nederkant. Dyra ja, men här kan man väl ändå använda ordet hållbart utan att det känns pretentiöst`a la 2017? Kläder från Barbour

Mer vinrött i form av vacker höstfärg på klassisk Perstorpskasse från Hinza. Mycket bra till sopsortering och att ha stående i bilen för de står stadigt där trots lite racerkörning emellanåt.Hösten är såklart filmtider, och nu i september går Victoria and Abdul upp på bioduken. Min favorit Judi Dench spelar drottning Victoria som formar en något oväntad vänskap med en indisk tjänare från Juvelen i kronans land Indien. Britterna är fantastiskt produktiva när det gäller kostymdrama, och trenden för tillfället verkar väga tyngst när det gäller rojalistiska skildringar. Inte mig emot!

signature

Till England

Till England bär det snart av och de senaste veckorna har jag i nyhetsflödena blivit påmind om Diana, som fick prinsen och halva kungariket, men som ganska snabbt upptäckte att verkligheten efter sagobrölloppet inte riktigt var vad hon tänkt sig. Vi som var tonåringar under 80-talet har växt upp med ”Lady Di” – hon var den främsta stilikonen som alla försökte efterapa – minns ni frisyren? På torsdag är det 20 år sedan hon blev brutalt jagad genom Parisnattens gator av paparazzi – en jakt med dödlig utgång i tunneln Pont D´Alma. Det blev en av de där dagarna man minns vad man gjorde när nyheten kom, och det kändes bara overkligt. Diana blev ju ”folkets prinsessa”, och jag blir inte förvånad  om hyllningar till henne kommer att vara synliga lite varstans i slutet av veckan. På lördag visar SVT en dokumentär om henne sedd genom sönerna William och Harrys ögon. Bilden är en av många fantastiska tagna av modefotografen Mario Testino.Jag går all in här – finns inget att tveka på. Tweed och slott är två av anglofilens fascinationer även om jag icke äger ett enda tweed plagg, men när jag ser det såhär tycker jag alltid det är vrålsnyggt. Särskilt framför Highclere Castle. Finns väl ingen som Ralph Lauren som kan sälja in detta lika bra. Och ja, filmen är på gång – nästa år är det dags att samla Downton Abbey gänget igen för inspelning. Är absolut nyfiken på det projektet! Bild Pinterest Tea.Man vill dricka det, köpa det, doppa en scone i det. Tycka att det är väldigt mysigt att sitta i ett krokigt 1700-tals hus överfullt med spetsdukar, blåvita tekoppar och diverse krusiduller och volanger. Det hör liksom till. Eller så väljer man att intaga sitt Afternoon Tea på något lite lyxigare och högtidligare hotell. En helt annan upplevelse, men det där med te och tillbehör brukar man inte bli besviken på vart man än styr kosan. Jag ska i alla fall inte släpa hem ytterligare en tekopp! Om det inte är rea förstås.En trädgårdsfarbror. Christopher Lloyd som levde hela sitt liv på Great Dixter i East Sussex där han skapade en tongivande trädgård med stor frihet – här blandas färger som man kanske inte normalt väljer att sätta samman. En trädgård att inspireras av och ett helt makalöst boningshus från 1500-talet. Ja, jag hoppas vi åker dit!Urnannyn måste väl ändå vara Mary Poppins? Nanny McFee får ursäkta lite här men Mary är i en klass för sig. 54 år efter att Julie Andrews förkroppsligade henne är det Emily Blunts tur att nästa år gestalta henne i en sprillans ny och påkostad uppföljare. I rollistan ser jag att Dick van Dyke som var med i orginalfilmen är med – han är 93 år! Många andra favoritskådespelare är med så Mary Poppins Returns hamnar på att-se listan. Men egentligen var det böcker jag tänkte på. I Storbritannien finns det fantastiska bokhandlar, och problemet för mig är att begränsa mig. Nu finns ju de flesta titlar lätt åtkomliga här hemma, men jag vet med mig att jag kommer gå där och sukta, och förhoppningsvis dyker det upp något extra speciellt. Deras pappersavdelningar brukar också vara fulla av frestelser –  det är åtminstone lätt att släpa hem! Kanske får en Mary Poppins på engelska till dottern följa med hem.

Det ska faktiskt inte regna! Har haft någorlunda koll på väderprognosen de senaste dagarna, men inget vatten i sikte. Fast de gånger jag varit i Storbritannien tidigare har det varit vackert väder, så kanske är det bara en myt för att hålla försäljning av oljerockar och wellies uppe? Skämt åsido,men det känns härligt att få extra utrymme i resväskan till andra saker än regnkläder. Fränaste paraplystället kan man hitta hos auktionshusen. Bild Bukowskis.

 

Tally -ho!

signature

Prylar och ett par engelsmän

Så börjas det igen – en nygammal tallriksförälskelse. Om jag hittar dessa till vettigt  pris slår jag till! Gustavsberg och 70-tal. De attribueras ofta Stig Lindberg, men just den här dekoren står Bengt Berglund för. Det gjordes visst tallrikar med kotlett och tjurhuvudsmotiv på också, men de lockar inte mig. Kronärtskockan finns också med brun och grön dekor – se här ligger en auktion uppe på Tradera just nu. Vi har kronärtskockor i trädgården, men vete tusan om jag tänker äta dem – de är så vackra där i rabatten. Bättre då såhär.Den brukar kallas Skånes största trädgårdsfest, och jag som har en speciell relation till just Sofiero, vill helst inte missa den. I år lockar man med Monty Don! Engelsk trädgårdsguru med lång meritlista som programledare för diverse trädgårdsprogram och författare till trädgårdsböcker. Min favorit serie med honom är när han besökte fantastiska trädgårdar i Frankrike och Italien. Finns att köpa hos Amazon. Han kommer vara på plats en av de tre dagarna, och jag spår fullspäckad parkering, så pass att fåren i hagarna bredvid slottsparken, får finna sig i att deras skafferi blir något begränsat i helgen. Jag ska försöka ta mig dit på lördag för att få en liten skymt av Monty, men också för att det är alltid ett väldigt trevligt arrangemang – hela parken sjuder av människor, en massa god mat; jag köper alltid fantastisk honung och hjortronsylt med mig hem. Det finns hur många utställare som helst, och det är lätt att fylla en kasse med höstlökar eller kånka hem ännu en perenn, som just där och då mentalt inte riktigt funnit sin plats i trädgården.

Från att aldrig använt nagellack till att inte vilja vara utan det. Ja, så är det. Jag använder inte några större mängder make up för övrigt , men nagellack är jag så svag för. Oftast väljer jag röda, mörka eller rosa nyanser, men den här grå-grön-blå Horizon Line från Chanel vill jag prova. Får nog bli ett stopp i deras butik på Kastrup nästa vecka, för inte finns märket att hitta hos tex Kicks längre, där alla produkter är bortplockade. Får man tro att de vill vara lite exklusiva och endast sälja i sina egna butiker och vissa varuhus? De har så fantastiskt vackra nyanser på sina lack att jag förlåter dem. Man får helt enkelt passa på när tillfälle ges!För ungefär ett år sedan såg jag en sådan här bänk på Blocket – i Kävlinge och till ett för mig bra pris. Varför slog jag inte till? Jo, jag kunde inte se en plats för den i vårt hem. Så dumt. En lite nätt bänk kan man alltid klämma in. Den hade kunnat få stå på vänt. För nu har jag den perfekta platsen! Bredvid vår nya soffa att fyllas med viktigheter. Gissar att den inte lär dyka upp på ett tag bara för det. Dumt. Lärdom av detta ( inte första gången det händer) är att om man har möjliget – slå till! Bra prylar till bra pris kan man alltid sälja igen om den där perfekta platsen nu inte infinner sig. Visingsö nytillverkas av Carl Malmsten AB.En Fox, närmare bestämt Laurence Fox, är engelsman nummer två här idag. Här ovan som kriminalaren Hathaway i tv serien Lewis,  en roll han spelade i nio år. Under de åren hann han gifta sig och skaffa två barn med Billie Piper , ( som många kanske främst känner igen som Lily i Penny Dreadful ) för att förra våren bli abrupt lämnad av henne och en snabb skilsmässa följde kort därefter. Mr Fox har dock fler strängar på sin lyra än att endast vara en butter men smart kriminalare som lätt översätter de mest intrikata latinska verser och vet allt om grekisk mytologi, vilken ständigt förvånar ( och ibland irriterar ) hans chef kommissarie Lewis. Jo, för Laurence satsar numera mest på en musikkarriär. Han har visst både skrivit låtar, sjungit och spelat gitarr de senaste 20 åren, men släppte sitt första album Holding Patterns så sent som förra våren. Han dök upp i mitt Twitter flöde, och jag började lyssna. Ganska lugna och eftertänksamma toner som passar fint att varva ned med. Hans kusin Emilia, är med i videon till So Be Damned. Också hon är skådespelare liksom de flesta i familjen Fox; Laurence pappa är James Fox och farbror är Edward Fox. Ibland tar det en stund att ställa om när man så starkt förknippar en person med något helt annat, men han är värd att lyssna på!Den snyggaste spegeln jag vet. Så fint namn också. Lagerbladsspegeln med sin krans av fredssymboliserande lagerblad som möts på mitten. Något för mannen nedan att fundera över kanske? Just nu känner jag mig extra trött på honom. End Of please! Omslag  The New Yorker

signature

Sitt bästa jag

Halvvägs är vi nu i min favoritmånad, och det är först nu jag känner igen ”min” augusti. Givetvis har det med vädret att göra, detta vårt ständiga samtalsämne, kanske särskilt denna sommar. Visst får man en känsla av nystart nu? Dags att gå till frissan och fixa trassligt sommarhår, och det sneglas på höstkläder fast det fortfarande är lite för varmt för dem. Höstkläder är mina favoritkläder – aldrig är det så roligt att piffa upp sin garderob som nu. Nog är det något med färgerna och koftorna som man längtar lite extra att få krypa in i. Kanske är man sitt bästa och mest ambitiösa jag den här tiden på året. En som alltid är snyggt klädd är My Feldt som tillsammans med sin make driver vad jag tror är Halmstads mest populära bageri. När vi var där var det stängt för semester, annars verkar köerna ringla långa. Men! Som tur är dyker My upp lite då och då i Nyhetsmorgon på TV4, och vilket energiknippe hon är! Hon liksom poppar fram i rutan och får mig vilja göra saft på Rallarros och spendera tre dagar på att laga den ultimata ostkakan. My är engagerad och påläst gällande djurhållning och arbetar och talar sig varm för att att tänka och handla i säsong så mycket som möjligt. Jag tycker jag är ganska bra på det, men hon inspirerar mig till att bli ännu bättre!Det är inte ofta jag faller för så här milda färger när det gäller textil, men jag tycker om strukturen, som får mig att tänka på alla sädesfält som nu tröskas för fullt här nere i skåneland. Luften fylls av det där torra dammet som både irriterar samtidigt som jag älskar känslan av skördetid. Från Afroart där jag också hittade det här armbandet. Grönt och med blomform – passar mig perfekt. Det gick ganska bra med sommarläsningen – inga oöverstigliga högar ligger och ger mig dåligt samvete, så då kan man ju få kika in i bokhandeln igen! Jag gillar biografier, och nu när det kommit en om Karin Boye blir jag nyfiken. Vem var hon egentligen? Ännu ett namn jag  minns från skoltiden, men aldrig egentligen läst. Kanske ett av höstens val.Skördetider är för mig de bästa tider och det tyckte kanske Josef Frank också. Tyget Dixieland ger mig precis rätt stämning och färger just nu.Hålla kvar sommarkänslan lite till? Frankrike i sommarskrud? Diane Lane? Ja tack, jag kan nog krypa in i biosalongen om det blir regn i helgen. Ovan film ser ut att vara precis en sådan lite lättsam och charmig historia. Mycket fransk mat och vackra vyer!Jo, jag vet. Det är dahlior kors och tvärs på Instagram just nu, och jag bidrar definitivt till detta frossande. Låt oss frossa! För de är nog i alla fall min största blomkärlek under blomsteråret. Alla former och färger, att jag kan plocka blommor från dem i flera månader till långt in på hösten. Inget annat än färgglad kärlek det! Ikväll fick jag känsla för de här helt fantastiska blekrosa. Två stycken knipsade och satta i vas, och jag går och puffar lite på dem, bara för att känna och faktiskt förstå att de är på riktigt.

 

En ödmjuk odlares glädje! Hoppas på en fortsatt skön augustivecka!

signature

Julidagar

Just nu jobbar jag ett par veckor innan det är dags för semester del två. Det ständiga samtalsämnet vädret är så nyckfullt att det finns något att prata om varje dag, och just nyckfullheten gör att det finns utrymme för olika slags utflykter. Nästa vecka, närmare bestämt på torsdag drar Helsingborgs Konst-& Antikmässa igång, och det är för mig en klassisk sommarutflykt. Här finns det mesta representerat från svindlande miljon tavlor till enkla vardagsföremål i olika hallar med får man säga olika prisnivåer. Rekommenderas som inspirations besök! Jag suktar efter ovan serveringsvagn formgiven av Kerstin Hörlin Holmquist för NK:s Triva serie. Vi har precis införskaffat ett soffbord från den kollektionen, och serveringsvagnen hade passat så fint till. Interiör från Sjöström Antik.Förra sommaren semestrade vi dessa dagar i Normandie, och hade en minnesvärd resa där vi fick ihop familjens olika intressen på ett bra sätt. Jag fick titta på trädgårdar, barnen bada, och så blev vi alla tagna av områdets utsatthet under främst andra världskriget som gör sig påmint precis överallt. En mulen kväll ska vi därför gå och se nya filmen Dunkirk som går upp på bio nu i veckan. Filmen skildrar en av de största maritima räddningsaktionerna någonsin, där hundratals civila riskerade livet för att rädda mer än 300 000 allierade soldater strandsatta i Dunkirk från att tillfångatas av nazisterna. En av mina favoriter, Mark Rylance är med, och även Tom Hardy från Peaky Blinders, favorittippad som ny agent 007.

Fransk inspration finns i nya numret av Trädgårdsliv med reportage från bland annat Le Jardin Plume. Vårt besök förra sommaren har etsat sig fast och jag märker att jag tänker mycket på den trädgården när jag formar vidare tankar för vår eget gröna rum. Släpade med mig tre stora perenner därifrån, två av dem har övervintrat och blommar nu för fullt även i en blåsig skånsk villa trädgård.

Dessa två herrar har jag växt upp med, de fanns där i periferin när mamma och pappa satt och skrattade åt deras humor på tv, de ständiga Lindemann sketcherna och de konstiga filmerna. Numera kultförklarade och ett eget begrepp: Hasseåtage. Tages underfundigheter och Hasses skånska yvighet och bräkande. Nu har de förärats en utställning på Kulturen i Lund, och oavsett om man är ett fan eller inte, så är Lunds motsvarighet till Skansen och vårt Fredriksdal med vackra uppbyggda stadsmiljöer och många olika utställningar väl värt ett besök. Nu i sommar har de en interaktiv Mumin utställning för de mindre och även en utställning som visar kvinnligt mode 1730-2000.Mitt tv tittande har minskat dramatiskt i år. Förmodligen för att vi inte prenumererar på en massa kanaler utan nöjer oss med basutbudet. För det mesta tycker jag att SVT lägger upp ett bra schema för sina program, men när man nu började visa den brittiska serien Home Fires i fredags vet jag inte riktigt hur de tänkte. För fredag kväll kl 18.30 är kanske inte en tid då de flesta sätter sig i soffan, utan snarare står i köket och fixar med kvällsmat. Tycker de kanske att den inte är tillräckligt bra för att visas på sk prime time? Det tycker jag! Alla huvudrollsinnehavare är kvinnor, och serien handlar om deras mödor och sätt att bidra till att säkra hemmafronten när deras män och pojkar en efter en drar ut i krig. Tack och lov för SVT Play!

Trädgårdsarbetet fortsätter även i juli – har gödslat dahlior och övriga sommarblommor för att ge dem en puff, det känns som att det behövs den här sommaren. Klippa buxbom och liguster har vi redan gjort, och det är nästan synd för det är svårt att sluta med saxen! Ovan French Couture anno 1994 – alltid lika chict! Bild Pinterest

Det är fruntimmersvecka och almanackan är fylld av vackra kvinnonamn, det är sommar och semester, och fler fika tillfällen än någonsin under året. Tårta är inte min passion, men när vi varit uppe på landet i helgen och plockat skålvis med röda och svarta vinbär kommer frågan: vad ska man göra med dem alla? En del ska bli gelé att förgylla höst och vinter med, men jag tror jag ska prova att laga den här sockerkakan med röda vinbär och mandelmassa. Det tycker jag låter riktigt gott!

 

 

 

signature

En ros är en ros

Hemmablindhet kallar jag det. Någon annan förklaring finns det väl knappast till att det var flera år sedan jag besökte Fredriksdal som ligger 10 minuters cykelväg hemifrån. Sedan att det är just rosor som fick mig att spendera några timmar där i söndags förvånar mig också lite. För rosor är inte min favoritblomma. Eller jo, jag tycker väldigt mycket om doften av ros, och blommorna är förstås ofta väldigt vackra. Ändå är det något som inte riktigt klickar. Kan nog delvis bero på så kallad yrkesskada. Har man hanterat tiotusentals rosor, även om det ofta rört sig om framförädlade snittsorter, och fått tillräckligt många taggar i fingrarna, är det kanske befogat att få känna sig något blasé över denna kärlekens blomma. Hjärtat klappar mer för så många andra blommor numera.Så slår doften emot oss när vi kommit inför entrén, där innanför skymtas många krokiga ryggar med näsorna djupt nere i rosbuskarna, och vi gör likadant. Jag har faktiskt investerat i en klätterros som jag köpte på Flora Linnea för några veckor sedan. Den har redan satt knoppar, och jag känner en viss förhoppning om att kunna sniffa på dessa därhemma snart. Jag har sneglat lite elakt mot våra bångstyriga stockrosor och tänkt att kanske ska vi ha en riktigt ros där istället. Kan nog vara så att jag håller på att mjukna och omvärdera dessa romantiska skapelser något! Går man runt hörnet bakom den östra flygeln till herrgårdshuset finner man detta. En kryddträdgård att drömma om med buxbomskvarter och medelhavskänsla. En köksträdgård med vackra videstaket för att hålla fyrbenta vänner borta. Strövområden med ängar och engelsk park. Man kan vara nörd och grotta ner sig i gröna detaljer, eller låna en skrinda och ta en tur med barnen för att hälsa på alla djur som också finns här. Vi går vidare mot baksidan av herrgården för att kika in. I programmet står det att Malin Appelgren står därinne och visar sina vackra saker.De där mässingsgirlangerna i takkronan – åh det är stort habegär på dem! Ljusstakar får jag inte lov att köpa fler för mig själv, men är så glad över vår kungalampett jag fyndade på loppis för några år sedan. De här föremålen är så tidlöst vackra – riktiga evergreens.Girlangerna!Kakelugn –  en vackrare värmekälla finns väl knappast? Inget som passar i vårt nuvarande hus, men ibland drömmer jag om sekelskiftesvilla med knarriga golv och punschveranda.

Kanske även mängder av rosor i spruckna krus. Polkagrisrandiga, blekt rosa och djupt röda. Det bor nog en rostant i mig i alla fall!

signature

Läsa när man är ledig

Kanske är det en viss trötthet på det tydligt visuella som översvämmar oss mest hela tiden, som har gjort att till och med en utpräglat bild seende typ som jag har blivit minst sagt uppslukad av böcker i år. Jag har alltid varit något av en bokmal, men  kom av mig där någonstans mellan småbarnsår och Instagram. Den mörka blaskiga skånska vintern som gick läste jag mig igenom, och fortfarande är jag inne och snurrar på bokhandlarnas sidor flera gånger i veckan. Snart stundar semester, och det verkar vara då som vi förväntas ha mest tid att läsa. Fast det kan kanske skapa en stress som man gärna vill vara utan just under semestern? Jag har inga jättehögar på lut, utan tänker som jag brukar – hellre kvalitet än kvantitet. Tove Jansson är jag enbart bekant med genom Mumintrollet, men ögonen drogs genast till de här vackra böckerna som jag blir sugen på att läsa. Kanske det mest givande – när det visuella fördjupas med det skrivna ordet.

Läsning kräva fikapauser, och jo, det slinker faktiskt ner en och annan kopp kaffe mellan varven. Bor man i Zoégas hemstad är man uppvuxen med den förföriska doften från deras rosteri. Min farfar hade sitt företag mittemot Zoégas, och jag förknippar alltid besök där med den goda kaffearomen som sprider sig över de norra delarna av stan. Numera är deras sortiment betydligt bredare än Skånerost och Mollbergs Blandning med många säsongsbetonade rostningar, och idag fick ett paket Västkust följa med hem i matkassen. Sommarkaffe!När jag beställde en annan bok fick jag syn på denna, en berättelse om två systrar och deras öden: Effia and Esi: two sisters with two very different destinies. One sold into slavery; one a slave trader’s wife. The consequences of their fate reverberate through the generations that follow. Taking us from the Gold Coast of Africa to the cotton-picking plantations of Mississippi; from the missionary schools of Ghana to the dive bars of Harlem, spanning three continents and seven generations. Visst låter det som en berättelse som kan frammana många känslor och som rör sig i en värld så långt från min egen – minst sagt fascinerande.Ett snyggt och bra bokmärke är trevligare än en massa hundöron i alla böcker. Detta går att fästa runt sidorna så det inte bara kasar iväg. Nog så viktigt. Finns hos Anthropologie.Ingen sommar utan deckare, och jag är för alltid såld på de brittiska. Det spelar ingen roll att jag redan läst de flesta av Dame Agathas böcker, för att inte tala om alla filmatiseringar. Det finns något tidlöst och givetvis romantiskt i att vända tillbaka till mellankrigsåren där Poirot eller Miss Marple elegant löser upp alla trådar. Christie läser jag i säsong, och just nu passar vissa bättre än andra. Även denna och givetvis den här ger rätt exotisk sommar känsla.Apropå badorter, så har jag nära till många här i min del av Skåne, och jag slår ett extra slag för Kullabygden! Vattnet må vara lite svalare än på playan Fria Bad mitt i Helsingborg, men så är det också lite renare och friskare. Att ha Kullaberg som bakgrund när man njuter ett dopp är härligt, och så finns det många trevliga fikastopp att tanka energi på. En pocketbok slinker förstås med i strandväskan.Planschen ovan har vi här hemma och visst är den fin? Ett nytryck av en turistplansch från 50-talet – den är ännu snyggare i verkligheten. Finns att köpa bland annat här.

Trevlig sommarläsning!

signature