Category Archives: Personligt

BLOGGEN SOM FÖRSVANN…MEN NU ÄR TILLBAKA

Som bekant flyger tiden för det mesta iväg. Senast jag gjorde ett inlägg här var i februari! Hektisk vår och en lite omtumlande början på sommaren är förklaringen till frånvaron. Jag tycker dock att det är så roligt och utmanande att blogga, att nu vill jag försöka på nytt. Så har ju jag och Weronica påbörjat ett gemensamt projekt, @baravackrating, där vi vill inspirera till att välja vintage och klassiker att leva länge med. Vi är precis i startgroparna, och det ska bli spännande att se hur vi kan utveckla det hela. Det är höst i luften, ett överdåd av mognad i trädgårdarna, och sprakande färger på ingång! Vad bättre än att fira in hösten med ett mustigt mönster från evigt klassiska Marimekko? Underbara Rosarium är höstnyhet hos det finska företaget.

 

Önskebox med favoritdeckare – den här har jag velat ha sedan den kom ut 2011. Favoriten Dorothy L Sayers fyra bästa deckare med Lord Peter och Harriet Vane samlade i vacker förpackning. Jo, nu ska det väl bli  lite läsa av om kvällarna. Att krypa ner tidigt i sängen med något gott och lite blädder är höstmys extra allt.

 

Jaha, är man redo för det här? Som 70-tals barn känner jag alltför väl till manchester. I alla upptänkbara bruna och orangea nyanser. Min barnvagn var i chokladbrun manchester med gul insida. Jag tycker dock om strukturen och den lite skimrande ytan. Åhlens har tillsammans med modemagasinet Styleby tagit fram en kollektion höstkläder. Min favorit blev den här jackan. Jag får lite bohemisk konstnärskänsla à la brittiskt 30-tal – som taget ur en Miss Marple film. En sidenscarf om håret, vida byxor, röda naglar och några bärnstenshalsband till den blir hur snyggt som helst! Jackan finns att köpa här.  

Lagom till det nästan är mörkt om kvällen börjar en ny serie; Timjan, tupp & tårta med bland andra Lisa Lemke och Zeina Mourtada. Modern hemkunskap för vuxna – ja varför inte! Jag bänkar mig ikväll klockan 20.

 

Välkommen höst!

signature

Jag tycker om januari

Snart skriver vi ett nytt år – 2018. Jag har redan övat några dagar när jag arbetat i mellandagarna, och det är lika svårt varje år! Nog förbaskat slinter man på tangenterna om och om igen. I år blir det inget större galej på Nyårsafton för vår del, men det gör mig inget. Jag tycker mer om dagen som kommer efter, för då är känslan av det nya som starkast, och så är det väldigt skönt med ännu en dag när man tillåter sig att bara skrota runt hemma och äta ris à la Malta till frukost. Om det nu inte skulle råka finnas kransekager kvar, för till tolvslaget skall det drickas bubbel och spisas just en bit kage.

Vår andra tradition på Nyårsafton vi alltid håller fast vid är att titta på dronningens Nytårstale från Christian den IXs palats på Amalienborg. Prick klockan 18 sitter hon där bänkad, alltid lika flott och med mycket värme och eftertanke i det hon säger, och alltid avslutar hon talet traditionsenligt med ”Gud bevare Danmark!”

Om man nu tröttnat på att se Ivanhoe på Nyårsdagen, finns det ju ett utmärkt alternativ. Fjärde och sista säsongen av Bron kör igång både på DR1 och SVT – de tidigare säsongerna finns på SVT Play, om man nu behöver titta ikapp.

Det damp faktiskt ned en frökatalog i brevlådan redan innan jul, men jag har inte haft lust att titta i den än.  Med januari vaknar dock tankarna om en ny säsong så smått, och jag har nu i mellandagarna beställt dahlia knölar. Det känns både lite konstigt och svårt att göra det,  men jag vet hur det blir annars med tanke på rådande hysteri – sorterna jag suktar efter tar slut! Trädgårdsböcker plockas fram och ersätter amaryllisbok och julböcker – det känns alltid lika fint när man märker att man ändrar riktning, och det efterlängtade ljuset vänder tillbaka mer och mer.

I januari börjar jag äta semlor. Det går absolut inte att vänta in Fettisdagen i mitten av februari! Av köpe varianterna är det klart värt att bege sig till Malmö och St. Jakobs Stenugnsbageri – jag vågar påstå att de har Skånes godaste semlor med hemkörd mandelmassa i och den toppigaste grädden. Tyvärr stänger de nu sitt bageri i Lund för att helt satsa på sina filialer i Malmö, men ett besök i den fina Saluhallen där är ju enbart en trevlig anledning att åka söderut.

Mer januari pepp – det är skidor på längden och tvären på tv. Nog är det väl den mysigaste sporten att bänka sig framför? Så perfekt den här tiden på året när man gärna goffar ner sig i soffan och hejar och ibland har jag det också på som lite trevlig bakgrund medan jag gör annat. Må vara att skidåkarna inte är lika eleganta som Audrey Hepburn var i Charade men spännande är det!

Ännu har jag inte tagit bort amaryllisar och hyacinter – de vill jag ha så länge det går att köpa dem i affären. När januari fått lite fäste längtar jag efter de knakande stjälkarna med pastellfärgade blommor. Visst är det nu under vintern vi behöver blommor som mest? För mig känns de alltid som en lyxvara, allra mest förstås när man kan plocka in något från trädgården. Men där är vi ju inte riktigt än, så en och annan bunt tulpaner tänker jag unna mig. Tyg Svenskt Tenn.

Gott Nytt År!

signature

Önska sig kan man alltid

Jag tycker om att göra listor – fast det är mest lite småtråkiga men behjälpliga kom ihåg listor som tar en genom vardagen. Desto roligare att då göra en lista med bara sånt jag har haft i tankarna eller som man får upp ögonen för när man bläddrar genom bildflöden. Jo, jag vet – ovan aprikosrosa färg syns överallt, och på alla möjliga produkter, tillsammans med andra smutsiga pasteller. Jag som alltid varit svag för rosa, tycker den är jättefin. Fast jag vill hellre kombinera med starkare färger som rött och blått. Ett bäddset i färgen pion från Hemtex skulle jag bli glad för.

Nu önskar jag mig inte en massa godis, men väl ett besök hos Sömods Bolcher i Köpenhamn, karamellernas ultimata butik, där man sedan generationer gör gotter för hand på de finaste råvaror. Många läckra sorter, både med och utan socker i fantastiska smaker. Dessa vill jag gärna ha på julens gottebord! Att åka till Köpenhamn i juletid är en kär tradition som jag helst inte vill missa. Hoppas vi får ihop det i år, när december fylls av olika åtaganden och weekend resa.

Botaniska planscher är alltid vackra –  denna med juligt granatäpple från danska Dybdahl sätter stäming just nu.

Tekanna till en person – så smart! När vi var i England i september, fick jag en egen liten kanna varje gång vi stannade för att fika. Klassisk modell och färg från Price & Kensington.

Svag som jag är för allt blad format önskar jag mig en tidlös nyckelring från Millesgårdens butik i favoritmaterilaet tenn.

Förr tyckte jag de var fula, nästan groteska. Nu ser jag hur levande Gunnar Nylunds chamotte vaser är, och jag tycker om den här modellen på vas. De finns i flera färger, och jag tror jag hade blivit glad för vilken som. Ofta bär den ömtåliga ytan på många nagg, men det gör kanske inte så mycket?

Jag övar mig på att emellanåt förflytta mig från de brittiska deckarförfattarna, även om jag tycker det är lite svårt. Fast Paris i juletid bör ju vara minst lika lockande, och Kommissarie Maigret är jag bekant med sedan tidigare. Lite helgläsning vill jag bunkra upp med!

Ja, Weronica, nu har även en ängel kommit fram hos mig – inspirerad av gårdagens inlägg hos dig. Så kunde jag inte låta bli att köpa några struvor – dessa så sköra och tunna kakor att de formligen smälter i munnen. Ett första prov på säsongens smaker, och nu har närapå halva november redan passerat – både märkligt och lite skönt tycker jag.

Hoppas veckan blir bra!

 

signature

Nytt År

Ljuset är det första som slår mig i den här målningen av amerikanske impressionisten Daniel Garber, den vackra kimonon kvinnan bär lyses upp. Ja, ljuset har börjat återvända så sakteliga i vår mörka tid och tack och lov för det! Det sade svisch så blixtrade de flesta helgerna förbi och nu har vi ett nytt år, med sedvanliga förväntningar som infinner sig så fort tolvslaget klingat ut i nyårsnatten. För många är det nu en lång längtan och väntan på våren, och jag är en av dem. Vinter är den årstid jag är minst förtjust i, och visst hör det ihop med mitt trädgårdsintresse, men det finns överlevnads trick! Som tulpaner, alltid gott te hemma, semlor, frökataloger och skidåkning på tv. Så kan man också beställa årets dahlior, och det har jag då förstås gjort.Det har bläddrats bland många bilder på dahlia sorter kan jag lova. Är man nördig så är man, och bilderna tagna från förpackningarna är inte alltid så naturtrogna. Jag skänkte bort en hel del i höstas och har sparat ett fåtal  – allt för att kunna prova nya skönheter. Bulbs.se har ett stort sortiment och fin kvalitet.För att ytterligare förgylla januari och få många att drömma om vackra Skåne 🙂 så dyker härliga paret Mandelmann in i tv rutan nästa vecka, med programmet Mandelmanns gård på TV 4, där vi får följa deras självhushållning från vår till höst – jag bokar in det direkt!De är här! Blodapelsinerna och Instagrams mest fotograferade tilltugg den här månaden. Hur man än vänder och vrider på det är de ju vackra och väldigt goda – sötare apelsin finns väl knappast, och visst behöver vi c-vitamin lite extra nu när det är tämligen småtrist på frukt-och-grönt avdelningen.Jag har själv tuggat i mig en hel påse sedan nyår, i ett fåfängt försök att bota envis förkylning. Nu är den tack och lov på väg bort, kanske hade vila och nässpray en del i det också. Såklart blev det en del Netflix maraton, och jippi äntligen, ja äntligen säsong 4 av Sherlock! Den första av tre filmer ligger nu uppe – enjoy!

 

 

signature

Hygge The Danish way

hygge-2Att hygge sig är något jag har väldigt lätt att ta till mig  – särskilt den här tiden på året när mörkret stjäl energi och den får man ju försöka ersätta på något sätt. Det är ingen slump att detta uttryck kopplas till Danmark och danskarna; ( även om ordet ursprungligen är norskt ) de brukar kallas världens lyckligaste folk i olika undersökningar av välmående och välstånd. Det finns förstås en hel del argument för att detta tillstånd av välmående har helt andra orsaker som jag finner trovärdiga; danskarna har det generellt ekonomiskt gott ställt, de har en lite lätt avslappnad attityd som nog kan motverka stress, de är glada för sötsaker och god mat och unnar sig det också. Och det något svårfångade begreppet hygge då? För mig är hygge en mysig, varm atmosfär där man kan njuta av det goda i livet tillsammans med människor i sin närhet. Att unna sig något och inte bara på helgen. Inte heller behöver det vara kopplat till mat och sötsaker, men att ta en liten stund till avslappning, att lyssna, att köpa sig en vacker blomma en mörk decembertisdag och inte ha dåligt samvete för det. Att ge sig själv den där guldkanten i vardagen. För mig faller det sig naturligt, men så har vi danskt påbrå i familjen, och då finns det förstås en del danska traditioner hos oss. Danmark är hemma för mig nästan lika mycket som Skåne, och ja Köpenhamn är min huvudstad. Den här hösten som gått har det getts ut flertalet böcker som handlar om hygge, och visst kan vi ta det till oss lite extra lätt nu när oron i världen runt omkring oss gör att vi boar in oss och stänger dörren för det otäcka. Så finns det också en mörkare sida av hygge om man ska tro boken på bilden. Där man just stänger ute dem man inte känner och nöjer sig med att ”hygge sig” med sina vänner sedan länge – och inte så gärna släpper in någon ny i kretsen. Det finns förstås de danskar som helt avfärdar hygge, och menar att det är ett påhitt för att mata turist myten om de lyckliga danskarna än mer. Jag tar dock till mig begreppet på mitt sätt, och tycker det är trevligt att kunna sätta ord på den där känslan man så gärna vill åt när man behöver lite feelgood i sin tillvaro. Vill man fördjupa sig i fenomenet hygge finns det som sagt flertalet böcker att välja mellan.juleopskrifter-ris-a-la-mande-opskrift

Den hygge som jag dock har varit sugen på sedan förra helgen är Ris à la mande med massor av vanilj och så förstås romspetsad körsbärssås. Eftersom jag omfamnar begreppet guldkant i vardagen behöver jag inte begränsa mig till denna läckerhet på julafton. Det blir nog till att koka en gryta gröt i helgen!

signature

Måndag

blablom2Jag samlar tydligen på tekoppar. Går alltid och tittar efter det när jag är på loppis eller second hand, och tycker om att byta tekopp efter humör. När man nördar in sig blir det så att det krävs vissa kriterier för att man ska vilja använda och behålla  koppen. Månne lite töntigt men så är det för mig. Jag föredrar kopp med fat framför mugg, och så vill jag ha tyngd i båda delar men vill ändå att koppen ska vara av det tunnare slaget. Kräset och svårt att hitta? Ja, något! Men så ibland har man tur och hittar prima danskt porslin för liten peng och då blir jag extra glad. Blå Blomst känns som ett förbisett mönster nu när Musselmalet har fått ett riktigt uppsving de senaste åren, då plötsligt många inredningsbloggare upptäckte detta klassiska porslin. Priserna på Musselmalet har alltid varit höga men har såklart skenat på sistone. Det nytillverkade lockar mig inte så mycket, och det beror på vetskapen att tillverkningen inte längre sker i lokalerna på Amagertorv utan utomlands. Jag tror säkert att de som målar nu är lika skickliga som sina föregångare, men känslan försvinner för mig som tycker väldigt mycket om inhemsk produktion.  Lyckligtvis finns det hur mycket som helst på andrahandsmarknaden! blablom

Något jag dock inte samlar på är tekannor, men ovan är ju helt fantastisk! Formen är densamma som på många andra delar från Royal Copenhagen oavsett vilket mönster som är målat på, och det blir ju lite extra gott att koka en hel bytta te. Jag tänker hålla utkik!historieatarnaSå blir det nog ett tv-program ikväll när säsong 3 av Historieätarna kör igång på SVT. Känner mig en aning  tveksam till om det kommer kännas lika roligt och bra som när jag tittat på det tidigare eller om jag är trött på att se Erik Haags bak och Lotta den förnuftiga. Deras julkalender förra året gjorde både mig och barnen lite besvikna, men jag ger dem en chans till.

August 2016

Ännu ett radarpar är danska kronprinsparet Frederik och Mary som idag firar kopparbröllop. Det började redan igår på DR1 med återblickar från bröllopet i Vor Frue kirke i Köpenhamn – en dag då byen verkligen kokte. Fortsätter  med fler program på andra kanaler och det finns chans att jag fastnar i detta glamorösa ikväll.

 

 

 

signature

En dag som denna

simon1

 

“Kathy, I’m lost,” I said, though I knew she was sleeping.
“I’m empty and aching and I don’t know why”
Counting the cars on the New Jersey Turnpike
They’ve all come to look for America

Luften gick liksom ur redan tidigt i morse samtidigt som den första snön föll sakta och skapade trafikkaos på vägarna. Den konstiga känslan inombords när jag halkade fram med bilen på väg till jobb lyssnandes på det smått overkliga valresultatet lär hålla i sig. Tillsammans med den oro som redan funnits när fler och fler liknande tendenser får fäste. Det är lätt att dra en parallell till hur tongångarna gick i början av 1930-talet – är vi på väg dit igen? Med ett Amerika som känns minst sagt vilse är det lätt att känna sig uppgiven, men nog måste väl den där artificiella fasaden rämna och skapa samma missnöje och besvikelse som det vunnits röster på? Jag hoppas på det och på så mycket motstånd från alla håll att det blir svårt för Herr Trump att åstadkomma något mer än ett facit som en av USA:s sämsta presidenter.chinti-and-parker-good-girl-cashmere-jumper-oatmeal-red-chinti-parker-good-girl-jumper-main-image_500w När det blåser så kallt som det gör nu vill jag bara krypa in i något mjukt, varmt och omhändertagande, och den här cashmere tröjan uppfyller sannerligen kraven. Good girl på framsidan och något annat på ryggen 🙂poppyseed-shortbread690a

Nog är det för att jag tittar på senaste säsongen av Barnmorskan i East End (tips tack Weronica! ) där en kopp te alltid är den bästa lösningen på de flesta problem, som gör att jag blir extra sugen på klassiska Shortbread. Igår gjorde jag egna med vallmofrön i. Enkelt recept, inget kavlande, bara att omvandla amerikanska måttenheter, ner i en pajform och sen skjuts in i ugnen. Längtar redan till ikväll när jag kan krypa upp i soffan med filt och smutta te, försvinna en stund in i fiktionens förtrollade värld och pausa dagens oro och irritation något.

Hoppas på en bättre fortsättning en vecka som denna!

signature

Att prova på något nytt

Eller nästan i alla fall.Kanske har jag redan bloggat fast i miniatyr format på Instagram. Det sade Weronica till mig för närapå två år sedan, men ibland är man en slow starter. Länge har jag tyckt väldigt mycket om snabbheten på Instagram, och gör så fortfarande, men känner ofta att jag vill skriva mer och ha med fler bilder i sammanhanget. Så nu tänker jag prova och kanske kan jag få några fler ”brevvänner” –  för visst kan man dra den parallellen? Åtminstone för oss som minns brevvänner. Jag har ett loppis förråd i källaren, eller loppis affär som barnen kallar det. Tydligen finns där så pass många saker. Jag kallar det mitt rekvisita förråd där jag samlar allt som inte används just för tillfället i form av glas, porslin och andra pryttlar som emellanåt får komma en våning upp beroende på säsong. Det är i det förrådet jag grävde fram en låda jag inte tittat i på många år men som jag blir tårögd bara av att öppna. För i den lådan finns det skratt, underfundigheter, minnen och vackra bilder på papper. Brev från gymnasieåren och framåt, den mesta korrespondensen mellan mig och mina bästisar Anna och Cecilia.brevvanner3

Inte bara vanliga rakt upp och ner brev heller, nej klipp och klistra, collage på riktigt. Vi älskade Boomerang, Marc O Polo, Mulberrry och allt vackert från England, Frankrike och Italien. Tre tjejer som alltid höll ihop även efter skoltiden. Numera är vi utspridda på olika håll och turligt nog kan vi hålla digital kontakt, men de där ta på och känna i handen breven, de finns med mig för alltid. brevvanner1

Det är vemod blandat med värme i den där lådan, och tryggheten som följer med långvariga relationer. De där som som alltid känns så självklara oavsett hur lång tid som passerat sedan sist. Nyfunnet glad är jag för alla fina jag får kontakt med på Instagram – så mycket omtanke och inspiration! Tror inte jag är ensam om att tycka det. Nu hoppas jag på en möjlighet att kunna fördjupa mig kreativt från ännu ett litet digitalt hörn   –  välkomna hit önskar Jennysplockochpinaler!

signature