Till England

Till England bär det snart av och de senaste veckorna har jag i nyhetsflödena blivit påmind om Diana, som fick prinsen och halva kungariket, men som ganska snabbt upptäckte att verkligheten efter sagobrölloppet inte riktigt var vad hon tänkt sig. Vi som var tonåringar under 80-talet har växt upp med ”Lady Di” – hon var den främsta stilikonen som alla försökte efterapa – minns ni frisyren? På torsdag är det 20 år sedan hon blev brutalt jagad genom Parisnattens gator av paparazzi – en jakt med dödlig utgång i tunneln Pont D´Alma. Det blev en av de där dagarna man minns vad man gjorde när nyheten kom, och det kändes bara overkligt. Diana blev ju ”folkets prinsessa”, och jag blir inte förvånad  om hyllningar till henne kommer att vara synliga lite varstans i slutet av veckan. På lördag visar SVT en dokumentär om henne sedd genom sönerna William och Harrys ögon. Bilden är en av många fantastiska tagna av modefotografen Mario Testino.Jag går all in här – finns inget att tveka på. Tweed och slott är två av anglofilens fascinationer även om jag icke äger ett enda tweed plagg, men när jag ser det såhär tycker jag alltid det är vrålsnyggt. Särskilt framför Highclere Castle. Finns väl ingen som Ralph Lauren som kan sälja in detta lika bra. Och ja, filmen är på gång – nästa år är det dags att samla Downton Abbey gänget igen för inspelning. Är absolut nyfiken på det projektet! Bild Pinterest Tea.Man vill dricka det, köpa det, doppa en scone i det. Tycka att det är väldigt mysigt att sitta i ett krokigt 1700-tals hus överfullt med spetsdukar, blåvita tekoppar och diverse krusiduller och volanger. Det hör liksom till. Eller så väljer man att intaga sitt Afternoon Tea på något lite lyxigare och högtidligare hotell. En helt annan upplevelse, men det där med te och tillbehör brukar man inte bli besviken på vart man än styr kosan. Jag ska i alla fall inte släpa hem ytterligare en tekopp! Om det inte är rea förstås.En trädgårdsfarbror. Christopher Lloyd som levde hela sitt liv på Great Dixter i East Sussex där han skapade en tongivande trädgård med stor frihet – här blandas färger som man kanske inte normalt väljer att sätta samman. En trädgård att inspireras av och ett helt makalöst boningshus från 1500-talet. Ja, jag hoppas vi åker dit!Urnannyn måste väl ändå vara Mary Poppins? Nanny McFee får ursäkta lite här men Mary är i en klass för sig. 54 år efter att Julie Andrews förkroppsligade henne är det Emily Blunts tur att nästa år gestalta henne i en sprillans ny och påkostad uppföljare. I rollistan ser jag att Dick van Dyke som var med i orginalfilmen är med – han är 93 år! Många andra favoritskådespelare är med så Mary Poppins Returns hamnar på att-se listan. Men egentligen var det böcker jag tänkte på. I Storbritannien finns det fantastiska bokhandlar, och problemet för mig är att begränsa mig. Nu finns ju de flesta titlar lätt åtkomliga här hemma, men jag vet med mig att jag kommer gå där och sukta, och förhoppningsvis dyker det upp något extra speciellt. Deras pappersavdelningar brukar också vara fulla av frestelser –  det är åtminstone lätt att släpa hem! Kanske får en Mary Poppins på engelska till dottern följa med hem.

Det ska faktiskt inte regna! Har haft någorlunda koll på väderprognosen de senaste dagarna, men inget vatten i sikte. Fast de gånger jag varit i Storbritannien tidigare har det varit vackert väder, så kanske är det bara en myt för att hålla försäljning av oljerockar och wellies uppe? Skämt åsido,men det känns härligt att få extra utrymme i resväskan till andra saker än regnkläder. Fränaste paraplystället kan man hitta hos auktionshusen. Bild Bukowskis.

 

Tally -ho!

signature

One comment

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *