Ständigt dessa frestelser

Det är minsann vår i luften här idag. Efter en vecka med enbart moln, dimma tjock som bomull och regn känns det befriande att få en solig helg. Solen får mig att tro att det redan är sommar och man kan flytta ut sitt liv, och leva på uteplatsen. Så börjar tankarna snurra om vilken känsla man vill få till där. Jag tycker mycket om rotting möbler, men då de äldre modellerna som trivs bäst skyddade för att inte förstöras av väder och vind. Vi har två uteplatser, varav den ena redan är under tak, och där kan vi ha lite ömtåligare möbler. Textil är en ständig frestelse för mig, undrar om jag kanske haft textilaffär i ett tidigare liv. Den översta bilden tycker jag är så härlig. Visst det är Josef Franks lyxiga möbler och tyger, men jag låter mig inspireras till något likande i egen tappning. Och kanske skulle man kunna få mannen att ha ett par sådana där snickarbyxor på sig?Japp, det börjar bli dags för skobyte. Jag som älskar att gå barfota vill alltid ha ett par sköna ballerinaskor att inviga våren med, och den här modellen från Clarks har jag haft i flera år nu, fast i olika färger. Den här säsongen blir det nude.Med tomma väggytor lite här och där efter ommålning  i både sovrum och hall letar jag ständigt motiv att hänga upp. Weronica  har tidigare skrivit om dessa vackra tryck av Nygårds Maria Bengtsson, och när jag såg den här fyrklövern i Peter Ödegaards Instagram flöde klickade det till. Den hade suttit fint hos oss, det är jag säker på.Inget inlägg utan något brittiskt eller hur? 🙂 Om man ändå hade tillgång till BBC! Ikväll börjar ytterligare en sådan serie som jag alltid lockas av. Det är filmatiseringen av Evelyn Waughs roman Decline and Fall som har premiär ikväll. Bland huvudrollerna känner vi igen en Desperate Housewife, Eva Longoria samt käre gamle Poirot; David Suchet. Serien handlar om unge Paul som efter att han blivit relegerad från Oxford, tvingas undervisa på ett något enklare internat i Wales. Där lär han känna en grupp något exentriska figurer, varav en är en välbärgad änka som bestämmer sig för att för att förföra honom. Den satiriska undertonen som ofta återfinns i Evelyn Waughs böcker, kryddar det hela och gör att det inte blir för sockersött. I like!Så har dahliasäsongen börjat, även om det känns konstigt att skriva och tänka det. Jag har planterat ett gäng nykomlingar i krukor och portionerat ut dem på olika ställen i huset. Som att ha förskola där man ensam har hand om ganska många barn. Att säga att jag längtar efter de första knopparna säger väl sig självt? Frösådderna verkar också gå bra, men det är en utmaning att undvika långa rangliga små gröna vänner  – men det får bli som det blir. Jag är glad bara det gror! 

signature

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *