Category Archives: Läsa

Finast i februari och bokrea

Precis som Weronica föll jag pladask för de fantastiska bilderna från Harper´s Bazaars mars nummer – jag känner igen mig i trädgården på varenda bild, och längtar givetvis tillbaka till Great Dixter. Tänk att få uppleva de olika säsongerna i den trädgården. När vi var där sökte de trädgårdshjälp, och i ett annat liv så visst, gärna! Tagetesen i buketten på bilden här köpte jag frö till – de står i bokhyllan och väntar i vacker påse.

Den här saffransgula färgen på krukor från Bergs Potter  – så snygg! Jag är för övrigt inte en utpräglat ”gul” person, men just den här mustiga nyansen är underbar. Får kanske åka upp på önskelistan när nu födelsedagen närmar sig.

Jo, jag har spanat runt på nätbokhandlarnas realisations erbjudanden, och fastnade inte för så väldigt många titlar, men en potentiellt bra deckare gillar jag alltid. Försöker också vidga mina vyer bort från de brittiska öarna genom att klicka ner ovan bok i kundkorgen; Lykttändaren av Pontus Ljunghill.

Lykttändaren är en kriminalhistoria som skildrar stämningsmättat ett svunnet Stockholm, med ännu intakta Klarakvarter och där ett alldeles nybyggt stadshus står färdigt att invigas. En berättelse om gåtor, öden och undflyende sanningar. Låter lovande tycker jag!

Till min läshörna i fantasin skulle jag vilja ha den här magnifika lampan formgiven 1938-1938, av finske Pavo Tynell. Danska GUBI har köpt rättigheterna till hans produkter, och nu kommer den och en del andra modeller i nytillverkning. Prisbilden för nyproduktion lär hamna en bra bit under vad de gör på andrahandsmarknaden, men visst är det något speciellt med de äldre exemplaren? 

Den här boken har också hamnat i min rea korg – och jag tänker att det är en bok för alla att läsa.

Med patina är de som vackrast – skulle jag någon gång investera in en av Wegners CH22 skulle det bli en begagnad. Tidlös och så bra den hade passat i min läshörna. Den hade jag aldrig tröttnat på.

139 sidor dramatik i mellankrigstidens Wien – vilken liten nätt bok att ha med sig i väskan. En kvinnas blekblå handskrift, författad av österrikiske Franz Werfel, vars böcker brändes på bål av nazisterna, är en bok om äktenskap, otrohet och hemligheter i upptakten till tyskarnas Anschluss av Österrike 1938. Yes, den vill jag läsa.

Jag avslutar med en kommande film som går upp på biograferna den 23 februari – Phantom Thread med Daniel Day-Lewis i vad han säger är hans sista film. Han spelar modeskaparen Reynolds Woodcock  som träffar servitrisen Alma, och hon blir hans musa och älskarinna. En film om kärlek och klaustrofobisk maktkamp mellan två starka viljor – att den sedan utspelar sig i 50-talets London gör den ju inte mindre lockande, för evigt förälskad som jag är i vackra miljöer.

Full fart för februari – snart har halva månaden redan passerat!

 

 

signature

Just nu

Jo, den där frökatalogen som kom i brevlådan innan jul och som jag lagt undan någonstans – plötsligt känns det som att jag vill fylla halva trädgården med alla möjliga sorters rosenskära. Det var ovan bild som kickade igång habegäret. Via Instagram och Paulina Veloblooms konto.

Oprah. Det var längesedan jag såg henne på tv, men för amerikanerna känns hon närapå som en institution. När Oprah talar lyssnar man – särskilt när hon lyckas så bra som hon gjorde på Golden Globe galan häromkvällen.

Man kan absolut falla för ett snyggt omslag på en bok – det händer ganska ofta. 20-tals estetik i Den stora utställningen, och en förhoppningsvis spännande berättelse kan passa mig utmärkt så här i januari.

Bio besöket den här månaden får bli aktuella The Post med favoriten Meryl Streep som USA:s första kvinnliga tidningsutgivare för The Washington Post och tog beslutet att stödja New York Times i rapporteringen och de sk Pentagon papers, det som senare blev känt som Watergate skandalen.

Jag ser med lätt avundsjuka på vinterbilder från mina Instagram vänner boendes betydligt längre norrut i landet än jag. Skåne är sannerligen härligt under vår, sommar och höst, men någon vinter att tala om får vi aldrig nu för tiden. Hoppas ni  njuter för fullt! Bild från LIFE.

signature

God Jul!

Den har verkligen gått i rasande takt, denna mörka december månad. Vi är många som har deadlines och slutspurter av olika slag på jobb, det ska pyntas och fixas, och i bakhuvudet finns tankar om att göra egen rödkål och baka femtioelva sorters gotter. Ja, ni vet. Det är likadant varje år, men skillnaden för mig är att jag nu kan hejda mig och inte ställa orimliga krav på mig själv  – been there, done that. Nu är det istället fokus på att mysa och njuta,  och juletid är väl en tid om någon att spendera alltför många timmar framför tv:n och titta på filmer av olika slag och kvalitet – det viktigaste är att de frammanar någon form av julkänsla. En av mina favoriter är It´s a wonderful Life, som brukar visas på mer än en kanal under helgen. Ja, den är i svartvitt, lång och gammal ( 1946 ), men så bra! Andra favoriter är White Christmas, You´ve got mail, Home Alone, Grumpy Old Men, Gremlins och såklart Meet me in St Louis – inte ett öga är torrt när Judy Garland sjunger ”Have Yourself A Merry Little Christmas”.

Jag har lite problem med elljusstakar – tycker det är så vackert när jag ser dem i fönstren utifrån, men har svårt att hitta några jag tycker är snygga även när de är släckta. Den ovan är en 60-tals modell tillverkad av Philips, och får således sökas efter på diverse auktionssajter. Den finns i olika varianter, och första gången jag såg den var hos Svante på ELLE Décoration.  Det är bara att börja leta – kanske helst under lågsäsong!

Frusna är vi allihopa eller? Jo, det är tiden för varma koftor, och nu har jag hittat en prisvärd favorit som värmer mig. Yllekofta med fina pärlknappar i den perfekta ljusgrå nyansen utan för mycket svart i – från LINDEX.Bland mitt bästa julgodis: kanderade apelsinskal doppade i mörk choklad. Lite pilligt och inte det snabbaste man kan svänga ihop, men ack så gott! Man äter dessa med lite mer andakt än en slentrianmässig skumtomte. Recept finns till exempel här.

Den finns förstås därute – vår trädgård, som är som mest bortglömd den här tiden på året. Den enda omsorgen är uppsatta ljusslingor som lyser upp de kala träden. Sådär precis i början av det nya året börjar jag alltid bläddra i mina trädgårdsböcker för att sätta igång lite tankar och inspiration. Så det är alltså på sin plats att önska sig en ny bok att läsa lediga dagar. Nyfiken på ovan ,skriven av engelsk trädgårdstant, och tydligen inte fullspäckad med förförande motljusbilder utan en skildring som binder ihop trädgård, litteratur och livet självt.

Envis förkylning och det ständiga skånska ruskvädret har gjort att det inte promenerats så mycket som jag hade önskat i december. Hoppas, hoppas vi kan få några vackra kyliga dagar så man kan traska runt på Sofiero och spana in på våren genom frostiga växthusrutor.

Önskebling. Blir inte mycket vackrare än såhär. Klassiker från Georg Jensen.

Så snart de första juldagarna är över kommer längtan efter det där lite ljusa och skira som ett nytt år för med sig. Vackrare nyårsdukning får man leta efter. Det där duvblå linnetyget suger blicken in i bilden. Från Svenskt Tenn förstås.

Jag vill passa på att säga tack till alla Ni som tittar in här och hjärtar mina inlägg – blir lika glad varje gång! Så hoppas jag att vi alla får en skön och välbehövlig ledighet – God Jul!

signature

December

Det är inte så ofta jag beger mig till Stockholm, som skåning är Köpenhamn min huvudstad, men ett Hallwylskt palats finns ju inte där. Nästa år är det 100 år sedan Ingmar Bergman föddes, och redan nu har utställningen Bergman på modet öppnat. Vackrare inramning kan väl knappast en utställning som handlar om kostym och film ha och vilken blick från Eva Dahlbeck här ovan!

Precis vad jag faller för. Jag är så svag för Swedish Grace, och nu har det kommit en maffig bok i ämnet. Den bara ber om att bläddras i. Finnes bland annat här.Jag går och väntar på paket. För ibland finns inte tålamodet att den där man letat efter plötsligt ligger och väntar på ett bord. Nej, då får man söka sig fram på andra kanaler – i mitt fall blev det den här gången Tradera. Förmodligen mer 60-tal än Swedish Grace, men jag tycker ju om lite av varje. Hoppas jag får hänga upp en adventsstjärna modell Stella från OSRAM  lagom till söndag.

Den här trion finns fortfarande på Netflix – filmerna baserade på Maria Langs böcker är så snygga att det kompenserar för lite mindre bra deckargåtor. Nu i juletid ser man företrädsvis Tragedi på en lantkyrkogård som ger den perfekta mysrysliga julstämningen. Det som är minst lika bra är att det är sex nya filmer på gång, som redan börjat spelas in nu under hösten i bland annat Norrköping – mer snygg 50-tal åt oss alla!

Ett av de bästa – det ovan. Jag tycker väldigt mycket om att resa, både tillbaka till bekanta platser, och till oupptäckta. Snart bär det iväg till för mig ny ort – Warszawa. Hoppas, hoppas på snö, detta för en skåning så exotiska, men jag vet att de har ungefär samma väder som vi..Nåväl, det ska bli spännande att upptäcka en stad som har starka kontraster mellan ultramodernt och äldre historia, där mycket av det som skedde där under andra världskriget fortfarande gör sig påmint. Sedan är ju Polen ledande på julgranspynt – många av de läckra dekorationer vi ser här hemma kommer därifrån. Så vi får se vad som följer med hem i väskan! Citatet på bilden på tändsticksask från Svenskt Tenn.

Att ha eller inte ha? Julporslin alltså. Långt gångna är de tider då det fanns hela uppsättningar om 83 delar med samma servis i skåpen. Idag blandar vi friskt och visst är det roligare? Jag kan falla för de mest olika saker. Servisen på bilden har jag nog faktiskt kanske femtio delar av nerpackad i en stor låda. Första gången jag såg den var för många år sedan i ett nummer av Sköna Hem. Sedan letade jag i flera år. Plötsligt stod så ett helt bord fullt på Antikmässan här i Helsingborg, och jag slog till. Den är ju over the top på alla sätt och vis, men färgerna dämpade, och fanns den fortfarande i produktion skulle jag inte bli förvånad om Artilleriet tog in den i sitt sortiment. Få se om den kommer upp ur lådan i år eller om jag ska blanda med lite annat som finns i skåpen. Servisen heter Merry Christmas och tillverkades av Johnson Bros.

Trevlig advent vecka!

signature

Mellan jobb och mörker

Ja, där någonstans emellan vill jag ju fortfarande bli inspirerad, men för mig känns det lite lurigt nu när dagarna är så korta, och med mörkret slår tröttheten till extra hårt. Det krävs en stor kopp te för att kicka igång lite energi efter kl 20.00, så det får bli höstens rutin. Om jag ska blicka tillbaka lite på året hittills, så ser jag att mitt fokus för inspiration förflyttats något. Jag som alltid varit en tidningsförbrukare av stora mått – det var ju där man hämtade mycket inspiration – blir numera väldigt sällan inspirerad! Vad är det som gör det? Att jag helt enkelt intresserar mig för andra saker numera? Nja, hemmet är en ständig process, och det tycker jag om att det är. Jag tror att jag i mångt och mycket är mätt på mängden bilder som kommer min väg. Och jag som älskar vackra bilder! På Instagram är min ”spara” mapp väldigt liten, och ibland tycker jag det är en aning konstigt, men jag behöver tydligen andra kanaler för att få dessa kickar. Böckerna har kommit tillbaka mer aktivt i mitt liv i och med att småbarnsåren är till ända, och nu på hösten får det gärna vara lite spännande alster. Damen ovan får väl kallas expert i frågan, som den mest sålda författaren i världen, och jag har läst min beskärda del av hennes deckare.

En av Agatha Christies mer namnkunniga kollegor är P.D. James, och nu har förlaget Faber & Faber släppt ännu en novellsamling med ruggigt tema – Six Murderous Tales låter väl perfekt till mörka kvällar?

Jag har gjort det igen. Fastnat för porslin som nu knappt går att få tag på. Köpte mig några delar av Paratiisi i svart-vitt förra året, men nu är tillverkningen begränsad till det färgade godset. Blir till att leta second hand. Det är jag ju i och för sig van vid, men ändå. Att man aldrig lär sig!

Lizzie och Mr Darcy. Bland höstlöv. Så passande, inte sant? Jag såg om Stolthet & Fördom i helgen, och så bra den är! På alla sätt och vis. Även icke anglofiler kan njuta av denna pärla till film.

Mota mörker med ljus javisst. Två sådana här gröna P&T skönheter från Holmegaard skulle jag vilja ha i köket. Dags att lägga upp bevakning på diverse auktionssajter.

Världens första oljeanimerade film? Det låter konstigt, men 150 konstnärer som tillsammans har målat oljemålningar för filmens vardera 65 000 bildrutor! Som handlar om van Gogh – hans liv och konstnärskap. Loving Vincent blir jag nyfiken på, men kan man tänka sig att det ryckigt animerade uttrycket ter sig lite jobbigt efter en stund? Vi får se.

En för mig ny bekantskap i genren kvinnliga deckarförfattare med kvinnlig detektiv som utspelar sig i mellankrigstidens Storbritannien. Yes, detta gillar jag. Nicola Upson skriver tidsenliga deckare där huvudpersonen, Josephine Tey är hämtad ur verkligheten. Tey verkade under samma tid som Agatha Christie och Dorothy L. Sayers, men är nog inte särskilt känd utanför det forna imperiets gränser. Hittills har det kommit sju böcker i serien – ovan är den sjätte i ordningen.

Man får lov att hoppa pumporna och så smått börja längta efter det som kommer sedan, inte sant? För jag känner inget speciellt för de orangefärgade, och absolut inte för Halloween. Jag köper alltid färdigdrivna amaryllis lökar, men i år ska jag prova att driva fram ett par stycken själv. Dels för att jag vill se om jag klarar det, men även för att kunna välja sorter som annars inte är så lätta att hitta på kruka. Bild Pinterest

Trevlig höstvecka!

 

 

signature

Läsa när man är ledig

Kanske är det en viss trötthet på det tydligt visuella som översvämmar oss mest hela tiden, som har gjort att till och med en utpräglat bild seende typ som jag har blivit minst sagt uppslukad av böcker i år. Jag har alltid varit något av en bokmal, men  kom av mig där någonstans mellan småbarnsår och Instagram. Den mörka blaskiga skånska vintern som gick läste jag mig igenom, och fortfarande är jag inne och snurrar på bokhandlarnas sidor flera gånger i veckan. Snart stundar semester, och det verkar vara då som vi förväntas ha mest tid att läsa. Fast det kan kanske skapa en stress som man gärna vill vara utan just under semestern? Jag har inga jättehögar på lut, utan tänker som jag brukar – hellre kvalitet än kvantitet. Tove Jansson är jag enbart bekant med genom Mumintrollet, men ögonen drogs genast till de här vackra böckerna som jag blir sugen på att läsa. Kanske det mest givande – när det visuella fördjupas med det skrivna ordet.

Läsning kräva fikapauser, och jo, det slinker faktiskt ner en och annan kopp kaffe mellan varven. Bor man i Zoégas hemstad är man uppvuxen med den förföriska doften från deras rosteri. Min farfar hade sitt företag mittemot Zoégas, och jag förknippar alltid besök där med den goda kaffearomen som sprider sig över de norra delarna av stan. Numera är deras sortiment betydligt bredare än Skånerost och Mollbergs Blandning med många säsongsbetonade rostningar, och idag fick ett paket Västkust följa med hem i matkassen. Sommarkaffe!När jag beställde en annan bok fick jag syn på denna, en berättelse om två systrar och deras öden: Effia and Esi: two sisters with two very different destinies. One sold into slavery; one a slave trader’s wife. The consequences of their fate reverberate through the generations that follow. Taking us from the Gold Coast of Africa to the cotton-picking plantations of Mississippi; from the missionary schools of Ghana to the dive bars of Harlem, spanning three continents and seven generations. Visst låter det som en berättelse som kan frammana många känslor och som rör sig i en värld så långt från min egen – minst sagt fascinerande.Ett snyggt och bra bokmärke är trevligare än en massa hundöron i alla böcker. Detta går att fästa runt sidorna så det inte bara kasar iväg. Nog så viktigt. Finns hos Anthropologie.Ingen sommar utan deckare, och jag är för alltid såld på de brittiska. Det spelar ingen roll att jag redan läst de flesta av Dame Agathas böcker, för att inte tala om alla filmatiseringar. Det finns något tidlöst och givetvis romantiskt i att vända tillbaka till mellankrigsåren där Poirot eller Miss Marple elegant löser upp alla trådar. Christie läser jag i säsong, och just nu passar vissa bättre än andra. Även denna och givetvis den här ger rätt exotisk sommar känsla.Apropå badorter, så har jag nära till många här i min del av Skåne, och jag slår ett extra slag för Kullabygden! Vattnet må vara lite svalare än på playan Fria Bad mitt i Helsingborg, men så är det också lite renare och friskare. Att ha Kullaberg som bakgrund när man njuter ett dopp är härligt, och så finns det många trevliga fikastopp att tanka energi på. En pocketbok slinker förstås med i strandväskan.Planschen ovan har vi här hemma och visst är den fin? Ett nytryck av en turistplansch från 50-talet – den är ännu snyggare i verkligheten. Finns att köpa bland annat här.

Trevlig sommarläsning!

signature