Snart skriver vi ett nytt år – 2018. Jag har redan övat några dagar när jag arbetat i mellandagarna, och det är lika svårt varje år! Nog förbaskat slinter man på tangenterna om och om igen. I år blir det inget större galej på Nyårsafton för vår del, men det gör mig inget. Jag tycker mer om dagen som kommer efter, för då är känslan av det nya som starkast, och så är det väldigt skönt med ännu en dag när man tillåter sig att bara skrota runt hemma och äta ris à la Malta till frukost. Om det nu inte skulle råka finnas kransekager kvar, för till tolvslaget skall det drickas bubbel och spisas just en bit kage.
Vår andra tradition på Nyårsafton vi alltid håller fast vid är att titta på dronningens Nytårstale från Christian den IXs palats på Amalienborg. Prick klockan 18 sitter hon där bänkad, alltid lika flott och med mycket värme och eftertanke i det hon säger, och alltid avslutar hon talet traditionsenligt med ”Gud bevare Danmark!”
Om man nu tröttnat på att se Ivanhoe på Nyårsdagen, finns det ju ett utmärkt alternativ. Fjärde och sista säsongen av Bron kör igång både på DR1 och SVT – de tidigare säsongerna finns på SVT Play, om man nu behöver titta ikapp.
Det damp faktiskt ned en frökatalog i brevlådan redan innan jul, men jag har inte haft lust att titta i den än. Med januari vaknar dock tankarna om en ny säsong så smått, och jag har nu i mellandagarna beställt dahlia knölar. Det känns både lite konstigt och svårt att göra det, men jag vet hur det blir annars med tanke på rådande hysteri – sorterna jag suktar efter tar slut! Trädgårdsböcker plockas fram och ersätter amaryllisbok och julböcker – det känns alltid lika fint när man märker att man ändrar riktning, och det efterlängtade ljuset vänder tillbaka mer och mer.
I januari börjar jag äta semlor. Det går absolut inte att vänta in Fettisdagen i mitten av februari! Av köpe varianterna är det klart värt att bege sig till Malmö och St. Jakobs Stenugnsbageri – jag vågar påstå att de har Skånes godaste semlor med hemkörd mandelmassa i och den toppigaste grädden. Tyvärr stänger de nu sitt bageri i Lund för att helt satsa på sina filialer i Malmö, men ett besök i den fina Saluhallen där är ju enbart en trevlig anledning att åka söderut.
Mer januari pepp – det är skidor på längden och tvären på tv. Nog är det väl den mysigaste sporten att bänka sig framför? Så perfekt den här tiden på året när man gärna goffar ner sig i soffan och hejar och ibland har jag det också på som lite trevlig bakgrund medan jag gör annat. Må vara att skidåkarna inte är lika eleganta som Audrey Hepburn var i Charade men spännande är det!
Ännu har jag inte tagit bort amaryllisar och hyacinter – de vill jag ha så länge det går att köpa dem i affären. När januari fått lite fäste längtar jag efter de knakande stjälkarna med pastellfärgade blommor. Visst är det nu under vintern vi behöver blommor som mest? För mig känns de alltid som en lyxvara, allra mest förstås när man kan plocka in något från trädgården. Men där är vi ju inte riktigt än, så en och annan bunt tulpaner tänker jag unna mig. Tyg Svenskt Tenn.
Gott Nytt År!
