Lugnet har sänkt sig över Sofiero och på något sätt känns det som att vi helsingborgare får tillbaka parken lite nu under vinterhalvåret. Den Stora Trädgårdsfesten känns väldigt långt borta fast det bara är drygt en månad sedan det vimlade av besökare, trädgårdskändisar och färgsprakande dahlior här. Nu är dahliorna uppgrävda och växthusen utrensade. Under den kallare årstiden rör det sig mest motionärer och hundägare i parken. När jag traskar in genom huvudingången här tar jag alltid direkt till höger, uppför trappan och bort mot köksträdgården. Jag får engelska vibbar här och det är ju inte så konstigt när den är muromgärdad som en viktoriansk köksträdgård och skapad av en prinsessa bördig från England.

Blir påmind om att det är dags att flytta in mina egna medelhavsväxter – dock inte i ett så vackert växthus som här, men svalt garage med fönster får duga!

Jo, drömmen om ett växthus består, frågan är när och om man har tålamod nog att bygga sig ett av äldre material för känslans skull eller om det slutar med mer praktiska beslut.

Än blommar margeriterna uppe på terassen och sträcker sig ivrigt ut över ravinen och Öresund. Kanske känner de av att deras tid i rampljuset börjar ta slut, för  snart ska de också ner på en lastpall och in i drivhusen. Promenaden går mot sitt slut för den här gången, men jag återvänder lite då och då för årstiderna speglas så fint just här, och nästa besök lär nog bli till ljusstämingen i början av november. Tiden att frossa i tända ljus är över oss!

Bild  Pinterest